Världen är ett stort äventyr. Jag har fått följa med till kontoret idag. Jag är fyra år, och står framför dörren på övervåningen. Det är en svart trädörr, med ett silverfärgat handtag högt däruppe. Jag tittar på pappa. Sedan på dörren. Den är så hög att man knappt ser slutet på den, som en knarrande slottsport i en vacker saga. Pappa letar efter något. Jag hör honom säga att dörren inte får stängas. Han grejar och stökar i ett annat rum nu. – Den går inte att låsa upp från den här sidan om man stänger den, ropar han när han river runt bland några kartonger. ”Låsa upp”, jag undrar vad det betyder. Dörren går igen med en duns. Det är mitt första minne av Järnmalmer. Vårt familjeföretag.
Första generationen bygger upp. Andra förvaltar. Tredje. Ja, då brukar det gå åt pipsvängen. Det krävs en hel del för att lyckas med en generationsväxling. Men med envishet och vilja kan man uppnå mycket. Inspiration och glädje i arbetet kan skapa underverk. Jag har fått förmånen att arbeta sida vid sida med min far under många år. Han har varit en bra stöttepelare och mentor. Ett bollplank när man behöver och en person som vågat ge frihet och ansvar när så krävs. Det tror jag är en bra början för att lyckas föra företaget vidare in i framtiden.
Per Malmer, min far och styrelseordförande i bolaget, lämnade sitt arbete som verkställande direktör och gick i pension under 2010. Jag, som representerar tredje generationen, har fått förtroendet att axla rollen som ny VD på Järnmalmer.
Pappa har slutat stöka nu. Han kommer in i rummet. Han tittar på dörren och sen på mig. Han tar sig för pannan. ”Vad betyder låsa upp”, frågar jag nyfiket och börjar nog sakta förstå. Vi är innelåsta. Som tur är finns det gott om vita handdukar i omklädningsrummet på andravåningen. Pappa knyter ihop dem till en lian. Jag tittar på. Sedan halar han sig ut genom fönstret, som Robin Hood. Han klarar det. Såklart. Han är ju världens starkaste.
Man ska inte stänga några dörrar. Tack pappa!
Mattias Malmer, VD